Mer om boken
Från 1636 till 1847 hade fiskköparna i Stockholms Fiskköpareämbete monopol på att handla upp levande fisk från skärgårdsbefolkningen och sälja den till Stockholms invånare. Ämbetsbröderna byggde upp ett nätverk av hamnställen till vilka de tävlade för att först få rätten att fylla sin seglande sump med levande fisk. I boken beskrivs hundratalet hamnställen med tillhörande gårdar och byar. Varje del av nätverket har sin egen historia att berätta.
Efter näringsfrihetens införande 1847 försvann Fiskköpareämbetet och dess monopol. Boken berättar hur detta påverkade handeln med fisk i Stockholm och längs ostkusten.
Från slutet av 1800-talet kunde fiskhandlarna dra fördel av att infrastrukturen utvecklades, med utbyggt järnvägsnät, förbättrat vägnät och nya ångbåtslinjer. Motoriseringen av fiskebåtarna innebar också nya förutsättningar för yrkesfiskarna.
Under 1900-talets början utvecklades fiskhandeln i Stockholm genom torghandelsförbud och saluhallar.
Nya villkor för handeln ledde till spänningar mellan fiskhandlare och yrkesfiskare och bildandet av nya organisationer. Ett riksdagsbeslut 1934 ledde till att länsvisa fiskförsäljningsföreningar bildades. Yrkesfiskarna kom därmed att få monopol på strömmingshandeln, som bestod till 1966. Verksamheten i de olika organisationerna och samspelet dem emellan beskrivs i boken. Levnadsbeskrivningar av en fiskhandlare i Stockholm och andra centrala personer kastar ljus över verksamheten.
Ett avsnitt med bilder och ritningar ägnas åt 1800-talets segelsumpar och 1900-talets motorsumpar.
Boken vänder sig till skärgårdsentusiaster, stockholmshistoriker och i övrigt historiskt intresserade samt boende på ostkusten från Rådmansö till Mönsterås med ett historiskt intresse för sin hemtrakt.
Under 1900-talets början utvecklades fiskhandeln i Stockholm genom torghandelsförbud och saluhallar.
Nya villkor för handeln ledde till spänningar mellan fiskhandlare och yrkesfiskare och bildandet av nya organisationer. Ett riksdagsbeslut 1934 ledde till att länsvisa fiskförsäljningsföreningar bildades. Yrkesfiskarna kom därmed att få monopol på strömmingshandeln, som bestod till 1966. Verksamheten i de olika organisationerna och samspelet dem emellan beskrivs i boken. Levnadsbeskrivningar av en fiskhandlare i Stockholm och andra centrala personer kastar ljus över verksamheten.
Ett avsnitt med bilder och ritningar ägnas åt 1800-talets segelsumpar och 1900-talets motorsumpar.
Boken vänder sig till skärgårdsentusiaster, stockholmshistoriker och i övrigt historiskt intresserade samt boende på ostkusten från Rådmansö till Mönsterås med ett historiskt intresse för sin hemtrakt.
