Fiskköpare och sumpskeppare
i Ålands och Åbolands skärgårdar
Under 1700-talet började fiskköparna från Stockholms Fiskköpareämbete att besöka Åland och Åboland i sina seglande sumpar.
De byggde upp ett nätverk av ett fyrtiotal hamnställen där handeln med levande fisk kunde ske. Boken beskriver var hamnställena låg samt vilka byar och gårdar som hörde till varje hamnställe.
Efter 1847, då näringsfriheten infördes i Sverige kom böndernas sumpseglation igång på allvar. De flesta skärgårdsbyar hade en eller flera sumpar.
Boken berättar om vilka sumpar som fanns i de olika byarna och socknarna samt vilka skepparna var.
Läsaren kan följa sumparnas “levnadshistoria” från socken till socken. Cirka 300 seglande sumpar och ett stort antal motorsumpar presenteras.
Allmogesumpen URANIA och Ålands första motorsump VEGA från Kyrkogårdsö beskrivs i detalj.
Boken är den sista delen i trilogin om näringslivets utveckling från 1600-talet fram till 1900-talet med handeln av levande fisk som det bärande exemplet.
De byggde upp ett nätverk av ett fyrtiotal hamnställen där handeln med levande fisk kunde ske. Boken beskriver var hamnställena låg samt vilka byar och gårdar som hörde till varje hamnställe.
Efter 1847, då näringsfriheten infördes i Sverige kom böndernas sumpseglation igång på allvar. De flesta skärgårdsbyar hade en eller flera sumpar.
Boken berättar om vilka sumpar som fanns i de olika byarna och socknarna samt vilka skepparna var.
Läsaren kan följa sumparnas “levnadshistoria” från socken till socken. Cirka 300 seglande sumpar och ett stort antal motorsumpar presenteras.
Allmogesumpen URANIA och Ålands första motorsump VEGA från Kyrkogårdsö beskrivs i detalj.
Boken är den sista delen i trilogin om näringslivets utveckling från 1600-talet fram till 1900-talet med handeln av levande fisk som det bärande exemplet.
